Ordlista

Namn och benämningar på olika kvaliteter, tyger och behandlingar som förekommer i kläder av varierande slag.

Acetat. Regenatfibervävnad med bra skrynkelhärdighet. Löslig i bl a aceton. Finns i tafter, ripser, täta satinvävnader. Se avsnittet konstfibrer.

Akryl. Namn på en grupp syntetfibrer. Se avsnittet konstfibrer.

Alcantara. Mockalik läderimitation, typ fiberflorvara. Består av polyesterfibrer inbakade i polyuretanplast. Anv. i kavajer, dräkter etc.

Alpacka. Ett lamadjur som ger glansig, mjuk ull.

Angora. a) getras som ger mohairull – lång och silkesmjuk, alternativt kaninras som ger en mjuk ull – ofta inblandad som effekt i en del garner och tyger.

Batik. En färgnings- och mönstringsteknik. Också namn på det mönstrade tyget.

Batist. Fintrådigt tunt och tätt vävt tyg i tvåskaftsbindning. Se avsnittet vävsätt.

Blåtvills. Kraftigt bomullstyg, liksidig kypert, oftast färgat som metervara (styckfärgat) används bl a till arbetskläder.

Bomull. Naturfiber – fröhår – från bomullsbusken. Se avsnittet naturfibrer.

Bouclé. Tyg, vävt eller stickat av öglegarn. Tillverkas av olika fiberslag.

Bourettesilke. Framställs genom spinning av kortfibrigt silkeavfall. Garnet är ofta grovt och ojämnt.

Brokad. Namn på jacquardvävda tyger med mönster, ofta i flera färger. Finns i många olika kvaliteter och fiberslag.

Bäckebölja. Kräppat tyg i tvåskaft. Kräppningen åstadkommes då vissa trådgrupper krymper mer än de övriga.

Bävernylon. Tyg av nylon/bomull, vävt i kypert. Nylonet ligger på utsidan och ger extra slitstyrka och viss glans.

Charmeuse. Masksäker trikå som förekommer i olika fiberslag i bla underkläder.

Chiffong. Mycket tunt fintrådigt tyg av natursilke el. syntetfibrer i tvåskaft. Se avsnittet vävsätt.

Chintz. Fintrådig, mycket tät bomullsvara i tvåskaft. Ytan är behandlad så den är glansig.

Cord. Kraftig väv med upphöjda ränder i varpriktningen, t ex manchestersammet.

Crêpe. Tyg med mer el. mindre krusig yta som kan vara fin- el grovkornig. Kräppade tyger finns i olika utföranden och fiberslag. Se avsnittet vävsätt.

Damast. Tyg med satinbindning. Mönster bildas genom en kombination av varp- och inslagssatin, ofta blommönster.

Denim. Kraftigt tyg i oliksidig kypert med färgad varp och oblekt el. blekt inslag. Oftast bomull men förekommer även i blandning t ex bomulllpolyester.

Diagonal. Benämning på kraftiga täta yllevävnader i kypert med starkt framträdande diagonalränder. Se avsnittet vävsätt.

Duchesse. Tyg i satinbindning. Glansig rätsida. Ofta av silke el. acetat. Se avsnittet vävsätt.

Duffel. Tjockt valkat och ruggat tyg av ull. Även namn på rock med kapuschong sydd av sådant tyg.

Enstex. Tyg av nylon/bomull, vävt i kypert. Nylonet ligger på utsidan och ger extra slitstyrka och viss glans.

Fibertyg - fiberflorvara. Tyget består av fibrer som sprutats med något bindemedel och pressats samman till tyg.

Fiberpäls. Används till värmande sport- och arbetsplagg. Vanlig fiberpäls har god isoleringsförmåga. Fiberpälsmaterial utvecklas ständigt under olika namn. Propile, Fleece etc.

Flanell. Tyg i tvåskaft el. kypert med lätt ruggad yta. Bomull eller ull.

Flausch. Tjockt ruggat tyg med mycket lång lugg.

Fodersatin. Tät och glansig viskosvara i satinbindning.

Frotté. Tyg oftast av bomull vävs med två varpar varav en bildar öglor på båda sidor el. bara på rätsidan. Skuren frotté (öglorna är kapade) har sammetsliknande utseende.

Fröskalsbomull. Oblekt bomullstyg med synliga rester av fröskal.

Gabardin. Tyg i kypert el. gabardinbindning med tydligt brant lutande diagonalränder. Tillverkas av olika fiberslag. Se avsnittet vävsätt.

Halvlinne. Tyg av bomulls- och lingarn. Oftast bomull i varp och lin i inslag. Se avsnittet naturfibrer.

Interlock. Tät stickad trikåvara, ser ut som slätstickning/rätsida på båda sidor. Ofta mjuk men inte så elastisk.

Jacquard. Speciell vävteknik för komplicerat mönster. Jacquardvävstol används.

Japon. Lätt, tätt och mjukt siden av natursilke i tvåskaft.

Jersey. En typ av trikå. Används i t ex i klänningar, kjolar.

Joggingtyg. Kraftig slät, mjuk trikå ofta med ruggad öglebaksida. Bomull eller akryl/bomull.

Kadettyg. Tätt, ofta kraftigt bomullstyg i satinbindning med vita och kulörta ränder i varpriktningen.

Kamgarn. Slätt, jämnt garn, oftast ull. De korta fibrerna kammas bort och garnet spinns enl. s k kamgarnsmetoden.

Kaschmir. Mjuk, finfibrig ull från kaschmirgeten. Även namn på tyg.

Kaki. Tätt, fast bomullstyg i kypert, ofta i gulgrå färg.

Kläde. Glansigt, valkat och ruggat ylletyg i tvåskaft el. kypert.

Kretong. Kraftig väv med tryckta mönster, ursprungligen av bomull el. lin.

Kypert. En grundbindning. Se avsnittet vävsätt.

Lame. Tyg av olika slag med metalleffekttrådar i varp och/el. inslag.

Lammull. Ull från högst sju månader gamla får. Se avsnittet naturfibrer.

Lin. Se avsnittet naturfibrer.

Loden. Tyg av kardgarn i tvåskaft, valkat, ruggat med nedpressad lugg i varpriktningen. Färg, grön el. brun.

Manchester. Bomullsvävnad med upphöjda Iängsgående sammetsränder.

Mercerisering. Behandling av bomull, garn eller väv som ger okad glans och styrka.

Merinoull. Ullen från den spanska fårrasen Merino, anses vara den förnämnsta ullen. Se avsnittet naturfibrer.

Modal. Se avsnittet konstfibrer.

Mohair. Ullen förekommer ofta i blandning med fårull. Även namn på tyg. Se avsnittet naturfibrer.

Mollskinn. Kraftigt bomullstyg i förstärkt satinbindning, ofta ruggat. Kallas då velvetin.

Muslin. Mjukt, lätt tyg i tvåskaft, ofta tryckt mönster. Material: ull, bomull el. viskos.

Nylon. Se avsnittet konstfibrer.

Organza. Fintrådigt, mycket tunt, något stelt tyg i tvåskaft. Urspr. natursilke. Se avsnittet naturfibrer.

Piké. Dubbelvävt tyg, ofta vit bomull, med rand-, rut- eller annat reliefmönster, eller stickad vara.

Pile. Material som försöker efterlikna päls. Ofta på sportplagg som kragar och runt kapuschonger.

Plysch. Vävnad med tät kort uppskuren lugg, ofta med fin glans. Förekommer i bomull, silke el. konstfiber. Kraftiga sammetsvävnader av bomull el. ull som används till kappor, möbeltyg, draperier kallas plysch. Numera, benämns även mjuk sammet med trikåbotten plysch - se plyschvelour.

Plyschvelour. Så kallas ofta ett mjukt sammetsliknande tyg med trikåbotten.

Polyamid. Se avsnittet konstfibrer.

Polyester. Se avsnittet konstfibrer.

Poplin. Tyg av bomull el. bomull/polyester. Tät fintrådig varp.

Quilt. Vadderat material, oftast i flera skikt – yttertyg, vadd, foder – sammanfogade genom stickningar i ränder, rutor eller andra mönster.

Rami. Se avsnittet naturfibrer.

Ribbtrikå. Resarstickad trikå, elastisk.

Rips. Tyg i tvåskaft med tät fintrådig varp och betydligt grövre inslag, vilket ger en lätt tvärrandig effekt. Tillverkas av flera olika fiberslag.

Sammet. Vävnad med tät kort uppskuren lugg, ofta med fin glans. Förekommer i bomull, silke el. konstfiber. Kraftiga sammetsvävnader av bomull el. ull som används till kappor, möbeltyg, draperier kallas plysch. Numera, benämns även mjuk sammet med trikåbotten plysch - se plyschvelour.

Satin. En grundbindning och namn på framförallt bomulls- och sidenvävnader i satinbindning. Tät, slät, glansig yta. Se avsnittet vävsätt.

Seersucker. Tyg i tvåskaft med krappränder. Kräppningen åstadkommes då vissa trådgrupper krymper mer än de övriga.

Shantung. Tyg av vildsilke vävt i tvåskaft. Se avsnittet naturfibrer.

Shetlandsull. Relativt mjuk, ull från shetlandsfår. Shetlandsöarna är kända för sin fåravel.

Silke. Natursilke. Se avsnittet naturfibrer.

Stretch. Anger elasticitet.

Sweatshirt. Kraftig slät, mjuk trikå ofta med ruggad öglebaksida. Bomull eller akryl/bomull.

Taft. Tät och stel sidenvävnad i tvåskaft. Se avsnittet vävsätt.

Teddy. Mjukt luddigt plyschtyg med namn efter Theodore Roosefelt, president i USA 1901-09, intresserad av storviltjakt. Leksaksbjörn av sådant tyg kom att kallas Teddybjörn och tyget som bl a används till kappor fick benamningen Teddy.

Trikå. Se avsnittet vävsätt.

Tussahsilke. Se avsnittet naturfibrer.

Tweed. Allmän benamning på ett något grovt och strävt ylletyg, ofta i kypert. Melerat eller rutmönstrat.

Twill. Engelskt ord för diagonalväv, kypert. Se avsnittet vävsätt.

Tvättsammet. Ser ut som manchestersammet men med betydligt smalare ränder.

Tyll. Mycket tunn nätliknande vävnad med sexkantiga maskor. Tillverkas av bomull, polyamid, viskos. Kan förekomma i natursilke.

Ull. Se avsnittet naturfibrer.

Vadmal. Tung, kraftig, valkad och förfiltad kardgarnsvävnad (kardgarn: blandade korta och långa fibrer) med hög slitstyrka.

Velour. Sammet. Även namn på ylletyg med ruggad sammetslik yta. Se även plyschvelour.

Velvetin. Kraftigt ruggat bomullstyg i förstärkt satinbindning.

Vindtyg. Kraftig, tät bomullsvävnad i tvåskaft ofta med vattenavvisande impregnering.

Viskos. Se avsnittet konstfibrer.

Viyella. Ett smidigt, lätt ruggat tyg i kypert. Tillverkas i ull och bomull.

Vliseline. Produktnamn för mellanlägg av olika slag.

Voall el. voile. Ett glest, lätt, tunt och mjukt tyg i tvåskaft. Se avsnittet vävsätt.

Våffelväv. En bindning som ger ett våffelliknande utseende. Även benämning på kraftigt bomullstyg med våffelbindning.